Hela vintern har jag slagit oroliga lovar kring bigården och lyssnat efter surr med örat mot kupan. Allt tycktes bra tills för några veckor sedan då jag plötsligt insåg att det ena samhället var helt dött. En liten mängd bin, mindre än en knytnäve satt döda i ena hörnet i kupan med en massa utsot (bibajs) på ramarna.

 

Jag ringde min mentor och guru för att diskutera möjliga orsaker. Kan de ha svultit ihjäl? Nej det fanns gott om foder i kupan på ramarna precis där bina satt. Kan de har frusit ihjäl? Ja, kanske var där en alltför liten bimängd för att de skulle orka hålla värmen när vårvinterns köldknäppar kom. Eller har de drabbats av nocema, en sjukdom som orsakar utsot? Ja trolig orsak, tillsammans med för svagt invintrat samhälle. Bara att smälta ner och sanera ramarna och börja om från början med en ny avläggare från samhälle Sanda senare i vår när det har vuxit sig starkt. Trodde jag ja!

 

Bara några dagar senare upptäckte jag att även mitt starka fina samhälle Sanda med den grönmärkta vackra drottningen troligen gått samma öde tillmötes. Massor med utsot i kupan, en liten klunga bin satt tätt ihop på sina nedsmutsade ramar. Trots att vädret egentligen var för kallt för att öppna kupan, bara +12 grader, gjorde vi ett försök att rädda det som räddas kan. Vi sopade ner de levande bina i en ren kupa med de foderramar som inte var nedsmutsade för att ge en chans till överlevnad. Men - till vår stora sorg fanns ingen drottning Sanda i klungan. Utan drottning är ett samhälle dödsdömt. Inga ägg eller yngel att bygga vidare på och inga nya bin som flyger med pollen och nektar. Det är bara en tidsfråga innan den lilla mängden bin som är kvar från min biodling alla är döda. Det är så smärtsamt sorgligt att tänka på. Jag verkligen älskar arbetet i bigården, att lyfta upp de doftande honungs- och yngelramarna och spana efter nylagda ägg eller ännu hellre en skymt av den gäckande drottningen. Det är så roligt att man skulle kunna vara i bigården varje dag om det inte vore för att bina blir störda i sitt arbete. Nu har jag inget kvar mer än en liten sorglig låda med döende vinterbin. RIP drottning Sanda och Black Beauty. Vad ska jag nu se fram emot i vår i trädgården?