Landningsbana
En viktig händelse under biodlingens årscykel är rensningsflygningen. Den första soliga och varma vårdagen ger sig bina ut och "går på toaletten". Man kan tänka sig vilken lättnad det måste vara efter att ha hållit sig hela vintern. Om det inte blir några tillräckligt fina dagar så att de kan flyga ut kanske det händer att bina bajsar på sig inne i kupan, och det är inte alls bra. Utsot och Nosema är ångestladdade ord som jag inte förstod vidden av under kursen, men efter att vintern släppt sitt grepp har jag slagit dagliga lovar kring bikuporna och spanat oroligt efter bin som vågat sig ut.
Under mars månad har det varit fint och varmt många dagar och jag har äntligen sett bin flyga från båda mina samhällen. Vilken glädje och vilken lättnad! Båda samhällena har övervintrat och rensningflugit. Vilken nybörjartur!
Idag när jag tittade lite närmare såg jag en mängd döda bin på marken nedanför flustret på båda kuporna. Många bin hade pollen på benen. Jag förstod inte alls vad som har hänt men känner mig sorgsen över denna onödiga förlust av dessa tappra duktiga arbetsbin son flugit ut och hämtat pollen och stupat innan de nått kupans värme.
Jag rådfrågade mina erfarna och kunniga kollegor i FB gruppen och fick det troliga svaret att när det är kyligt i luften och ett fullastat bi råkar missa flustret och landa på marken så orkar hon inte lyfta igen utan fryser ihjäl. Tänk så sorgligt. Hjälpen kan vara en landningsbana som leder in till flustret så att trötta och frusna bin kan kravla sig sista biten in i värmen med sin dyrbara pollenlast.
Nu hoppas jag att de tappra och duktiga arbetarna inte ska störta i fördärvet utan kunna komma hem med sin last som så väl behövs för att få igång livet i kupan på våren.
