Det har gått nästan två veckor sedan oxalsyrabehandlingen och det är dags att kontrollera nedfallet för att göra en bedömning av hur mycket varroa som finns i samhället. Jag hade lagt vita papper i botten av kuporna och nu drog jag ut dem för att kunna räkna nedfallet. Lättare sagt än gjort måste jag erkänna. Det låg massor av döda bin på pappret och mycket mer kvalster än jag hade kunnat ana. Så äckligt!! När vi väl började dela in pappret i rutor för att kunna räkna och göra en uppskattning så kom vi fram till att det låg inom det normala enligt min guru Rolf men ändå såpass mycket att jag anser mig behöva behandla lite mera aggressivt under nästa säsong. Jag använde ingen Myrsyra detta mitt första år som biodlare, utan bara drönarutskärning och Oxalsyra. Jag tror jag måste panga på lite mer nästa år.

 

Det märkliga är att av alla dessa "döda" bin som låg på pappret så var det flera som började kvickna till och röra på sig när de kommit in i värmen i köket. Varroaräkningen ändrades snabbt till en räddningsaktion; väcka bina från det döda. Evelina petade liv i flera bin och jag sprang ut och släppte av dem på flustret. Tror knappast att de överlever så länge men vi gav den en andra chans i alla fall.

 

Kunde inte låta bli att titta lite på tjejerna när vi ändå hade luppen framme. Visst är de väl söta!