Det är mycket bin i kupan och de arbetar flitigt. Några matar larverna, några kommer med pollenbyxor och andra vippdansar i åttor för sina kompisar för att berätta om riktningen till blommorna där den goda nektarn kan hämtas. Alla är upptagna med sitt arbete och samarbetar enligt ett snillrikt system som jag bara börjar ana konturerna av. Jag studerar dem och försöker förstå.

 

Ramen med den röda pricken på är drönarramen. Där bygger bina lite större celler som drönarlarverna kan få plats i. Om man regelbundet skär bort dessa så hjälper man bina att bekämpa varroakvalster som gärna sätter sig i drönarcellerna.

 

När jag har hälsat på i yngelrummen längst ner är det dags att kolla i skattlådorna. Honungen i den översta HLS lådan (halv lågnormal stolek, dvs en lite mindre låda som inte blir så tung att lyfta) är snart helt täckt med vita vaxlock. Snart dags för den allra första slungningen, kan knappt bärga mig! Det doftar sött och gott av vax och honung och doften sitter kvar i näsan en lång stund efteråt.

Jag kan också skvallra om att bina snart får nya grannar....lekstugan är inredd och klar att ta emot sina nya gäster.

 

Intet är som väntans tider!