Jag har inte tyckt om att fixa inför julen sedan min mamma gick bort för fyra år sedan. Julen var för mig så intimt förknippad med henne att en jul utan henne inte var samma sak. Det kändes lite som när man var liten men växte upp och julen förlorade det där magiska skimret när man förstod att Tomten inte riktigt var den han utgav sig för att vara. Det var som att förlora tron på Tomten en gång till. Men jul blir det ändå och jag har fortsatt att förbereda och planera och baka och laga mat och köpa klappar på exakt samma sätt som förut, Men utan den där riktiga gnistan. Men så ikväll bakade jag de fulast lussebullarna jag någonsin sett, vet inte hur det kom sig att de blev så fula, det bara funkade inte i händerna på mig. Men konstigt nog kände jag strax efteråt att hon var med mig. Mamma. Trots, eller kanske tack vare, de fula bullarna så fick jag feeling! Och hon var med mig. God Jul allihop!